I veckan kunde vi läsa om att asylsökande barn inte fick äta mat i skolan de går i. Det finns många förklaringar till detta. Från politikerhåll menar man att de redan fått bidrag för mat och att det därför skulle bli dubbelt bidrag om de får gratis mat i skolan också.
Jag tror jag skulle bli av med en del gäster om de, vars föräldrar har bidrag i någon form (säkert välförtjänta sådana utgår jag från), inte fick äta i skolan. Dvs en idiotisk föklaring. OM man nu anser sig ha löst problemet på detta sätt, pga platsbrist i skolan, så är det ju ytterligare ett sätt att segregera folk. Det känns inte som en modern lösning
Från den extrema högerns håll menar man att det inte får plats mer barn i den aktuella skolan och att de bara har 30 sekunder hem och att vi därför överdriver. De anser att vår reaktion är överdriven och att vi bör nära rädslan för muslimskt världsherravälde (se kommentarer i Mickes blogg).
Om det kan man TYCKA precis vad man vill, men lagen säger att ALLA barn som går i skolan har rätt till skolmat - inga undantag anges. Så även det är en idiotisk förklaring. (Lag 1997:1212 kapitel 4 paragraf 4 a).
Japp; skolmat ÄR en förmån, men det är också en rättighet!
Att detta helt plötsligt blir en rasdebatt är väl inte så förvånande, men ATT det blir det tyder mest på människors vilja att vinkla nyheter till ett håll som passar dem och deras syften bäst. Att svenska barn, såväl som barn med invandrarbakgrund, båda har bidrag och har samma rättigheter, oavsett både bidrag och nationell härkomst, är det som borde vara väsentligt. Resten är åsikter och känslor.
Rädslor till och med.
Här är brevet som publicerades på DN:s websida
"Vi är många runt om i Sverige, som upprörts över det faktum, att de asylsökande barnen på Öland inte erbjuds skollunch.
Orsakerna till detta är många, enligt Lars Bylund och de andra politikerna på Öland.
Med elever från främmande kulturer kan det vara svårt att tillgodose matbehoven i skolan. Det säger två ledande öländska politiker till DN.se med anledning av att asylsökande barn inte får mat i skolan.
Ett annat citat som jag finner mycket märkligt, kommer från Birger Palm (S), som är 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige i Borgholm.
'Jag har inte satt mig in i ärendet, men de har en peng för mat sägs det. Det kan inte vara lätt att tillgodose matbehoven när den ene vill ha nöt, den andre lamm och den tredje vegetariskt', sa han i en intervju på DN.se.
Detta är för mig helt verklighetsfrämmande, och det låter i mina öron som om Öland lever helt isolerade från övriga Sverige.
På den skolan jag arbetar, Annerstaskolan i Huddinge, serverar vi dagligen 1100 portioner till 34 nationaliteter och av dessa är 70 % muslimer. Jag ser inget problem med detta, utan ser det snarare som en spegling av det nya svenska samhället som det ser ut idag. Vi serverar dagligen två huvudrätter, en vegetarisk rätt samt dagens soppa. Genom flera alternativ kan alla äta. Är det så svårt. Om man inte kan tillhandahålla flera alternativ i skollunchen än ett, bör man kanske se över hela sin skolmåltid, och hur den ser ut.
Nästa veka ursäkt låter som följer:
'De får ersättning för mat av staten och då kan jag känna att man måste titta över bidraget för mat så att man inte får bidrag för dubbla luncher', säger Lars Bylund.
Vad Lars Bylund här säger, är med andra ord, att alla i Sverige som uppbär någon form av statligt bidrag, inte skall ha rätt till gratis skollunch till sina barn. Det är ju kontentan i budskapet.
Vi som står bakom detta brev. Som anser att gratis skolmat till ALLA är en grundläggande rättighet i vårt svenska samhälle, uppmanar Öland att tänka om. Dessa ursäkter pekar åt människoförakt, ansvarslöshet och bristande respekt mot barn i allmänhet. Dessutom visar det på en väldig okunskap, som gör att man undrar i vilken verklighet dessa politiker lever. Att man inte förstår att måltiden inte enbart handlar om att tillgodose näringsbehov och mättnad. Att i en gemenskap få dela en måltid har högre värden. Det är just under måltiden som de viktigaste mötena ske. Det handlar om social samvaro. Det handlar om att ge dessa barn chansen att umgås med andra barn under måltiden. Måltiden i ett socialt sammanhang. Hur skall vi någonsin kunna integrera dessa barn i vårt samhälle om vi redan genom skollunchen lär dom känna utanförskap.
Ge de asylsökande barnen en fullvärdig skollunch. Det är deras rättighet, och kommunens skyldighet, att se till att detta blir verklighet."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar